Självömkan..

Så hamnade man här trots allt.


Vill starta med att be om ursäkt för all eventuell våldtäkt på det svenska språket, men jag har dyslexi och var skoltrött redan på dagis...

har alltid tyckt illa om bloggar, bara ordet blogg gör mig irriterad.. Vad ere för fel på
" en webbbaserad dagbok" ?


helt plötsligt ska alla dela med sig om dom mest värdelösa saker. För att inte snacka om alla B-kändisar som helt plötsligt hittade en ny inkomstkälla..

Vad man ätit, hur mkt/lite man sovit, om man gick i hundskit... helt onödig fakta helt enketlt.. men jag kommer säkert skriva samma skit...

Jag behöver en ventil. Nån form av självterapi.



Så vem e jag,

Heter David, är snart 24 år

Jobbar som hora i uniform på ett stort vaktbolag. "Frilansar" även som "Misslyckad polis" i div krogdörrar. Jobbar Jämt och alltid, ibland för att jag vill men oftare för att jag känner ett tvång.

Bor i en för dyr jävligt ostädad 3a i värsta frölunda- observera gärna ordvitsen..

i denna smutsiga 3a bor även en gris med päls: staffen roxy, och shäfern Debbi..

Höll på att glömma min bror, en inneboende som sällan sover en natt i sitt rum men oftare äter upp all mat i kylskåpet.

för 4 veckor sen fanns Lj med på kontraktet också.. men det e över nu...

HON var här i dag och hämtade sina kläder, jag satt som i en koma på soffan, kunde knappt möta hennes blick..

hur blev det så här?

Med Kent- kevlarsjäl på repeat är det nu dax att göra sig i ordning för jobbet.


va va det bert alltid skrev?

Tack och hej – leverpastej
hörs i morgon då.. fan va tönting..